Privatekonomi

I våras så fick jag en kommentar från bloggkollegan kanjagblirik som efterlyste lite fler privatekonomiska inlägg. Jag har full förståelse att det kan vara lite täligt för alla utom jag själv att läsa om utdelningsinläggen som står som spön i backen under vårkanten.

Efter lite funderande så kan jag konstatera att det inte är helt enkelt att skriva något inlägg om vår privatekonomi. Vi varken sparar eller amorterar och det enda som faktiskt kan vara lite spännande är att aktiedepån kan flukturera rätt rejält...

Inkomster
Inte ens våra inkomster är speciellt konstanta över året. Ibland får herr Chansar mest rejäla bonusutbetalningar och andra år får han inga alls.
"Basinkomsten" rensat från eventuella extrautbetalningar brukar landa på 110 000 kronor per månad vilket är en normal eller kanske en bra lön för personer i vår ålder.
De år bonusutbetalningarna faller ut så inkasserar vi fjantigt mycket pengar men det är inget vi räknar med eller budgeterar för...

Tillgångar
Jag skrev för ett drygt halvår sedan ett inägg om "depåvärdets irrelevans" lite som motvikt till de kommentarer som jag fått om "hur jävla mycket pengar vi har".
Det är rätt lätt att man glömmer bort att alla skatter som tillkommer när man väljer att avyttra sina tillgångar oavsett om det avser aktier eller fastigheter.

Nu kanske jag tidigare var lite pessimistisk i överkant men nedan är en realistisk tillgångsförteckning i linje med hur övriga bloggare brukar presentera sina tillgångar och skulder.  

Budget
Vi har faktiskt en månatlig budget sedan 2001 - eller rättare sagt en kostnadsuppföljning då vi kanske inte längre tittar på den förutom när fru Chansar mest betalar räkningarna.
Budgeten upprättades redan 2001 när vi hade en helt annan ekonomi än vi har idag och målet var att spara 3 000 kronor i månaden för att ha råd med den där treveckors semesterresan till Västindien.

Sedan dess har vi väl inte brytt oss speciellt mycket om vår budget förutom vi ett tillfälle 2004. Efter många år tillsammans så bestämde vi oss för att gifta oss av praktiska skäl och när bröllopsresan var betald så insåg vi att vi bommat en sak - ringar! En rätt väsentlig sak och det var nog den senaste gången vi faktiskt behövt dra åt svångremmen och faktiskt behövt spara. Och ja, vi fick ihop till ringarna men det är nog sista gången jag käkat 3-kronorsnudlar...

Sedan dess fungerar vår budget endast som kostnadsuppföljning och när andan faller på så är det rätt intressant att se hur förutsättningarna förändras med tiden. Nu är kanske inte sammanställningen helt rättvisande då vi haft semester under hela juli månad.

Sparande
Som redan framgått så "sparar" vi inte utan det som blir över åker helt sonika in på aktiedepån. Det kan låta lite halvarrogant men med vår nuvarande levnadssituation med relativt goda inkomster så finns det egentligen inget incitament att göra några avkall på vardagsbekvämligheten.

Jag är naturligtvis väl medveten om att ett mer aktivt sparande medför att att vi kan göra vår exit från arbetsmarknaden tidigare än planerar men jag har ytterst svårt att se oss leva som vi en gång gjorde när jag var en fattig student. Jag finner fortfarande stort intresse, och med ödmjukhet, följa s.k. "snålbloggare" som verkligen gör sitt yttersta för att få vardagslivet att gå ihop.

I samma kategori ingår ekonomibloggarna som fortfarande är studenter såsom utdelnings91an som sparar och investerar överskottet - hade jag varit hälften så klok som honom så hade jag inte arbetat idag.