28 aug. 2015

Den som är försatt i skuld är inte fri

Citatet ovan har ofta felaktigt tillskrivits Göran Persson men det var faktiskt en annan sossepamp som myntade uttrycket - Ernest Wigforss.


Belåning är ett ämne som berör och jag har i flera inlägg, och det lär komma fler i ämnet, berört amorteringskrav och ränteavdrag. Nu är den typen av diskussioner oftast relaterade till bostadsförvärv och jag antar att det är rätt få som tycker att det är speciellt udda att delvis behöva finansiera sitt bostadsköp med lån. Jag kan dessutom ta gift på att Skatteverket kommer att specialgranska nästkommande års deklarationer om du kontant köper den där sunkiga trean på Åsögatan för fem miljoner...

Men så snart vi pratar om att belåna sin aktiedepå så brukar folk i allmänhet skruva på sig och tycka att det kanske är lite oansvarigt att på börsen spekulera med lånade pengar. Just den kommentaren kläckte en person som nyligen slantat 7,9 miljoner för en stor fyra på Hagagatan...

Jag kommer nog aldrig förstå varför det skulle vara kontroversiellt att nyttja belåning när köplägen uppstår. Jag antar att det delvis beror på medias och diverse myndigheters ständiga malande om medborgarnas skuldsättningsgrad och hur oansvariga vi är. Nu finns det naturligtvis en flock människor som borde stå under förmyndarskap och inte hantera pengar överhuvudtaget och programmet Lyxfällan är ett exempel på det.

Men sedan finns det faktiskt ett gäng individer som har god koll på sin ekonomi och är villig att ta medvetna och kalkylerade risker - ekonomibloggsfären och våra läsare torde vara några av dem...

Riskerna med att depån blir överbelånad när vi får ett nedställ på börsen och då med tvångsförsäljningar till följd är den vanliga argumentationen men man behöver inte vara någon Mats O Sundqvist i spekulerandet utan kanske mer en försiktig Aktiestinsen? Den sistnämnda har även han belånat sitt innehav även om han förnekar det på gamla dar..

För de som inte känner till Mats O Sundqvist så var han en finansman som var duktigt aggressiv med att belåna sina fastighets- och aktieinnehav. 1980 sålde han av familjens bussbolag för 8,7 miljoner kronor och ett par decennier senare var han en av Sveriges rikaste personer med aktieportföljen i Skrindan som var som mest värd cirka 12 miljarder och fastighetsinnehaven mellan 7,5-8 miljarder kronor.

Sen kom som bekant finanskrisen 2008 och då blev det svettigt att vara tungt belånad. Mats tvingades avyttra stora delar av sitt innehav för att amortera sina lån och den anrika investmentbanken Carnegie drogs med i fallet. Mats O Sundqvist avled 2012 i en trafikolycka.


Hur riskvillig är då familjen Chansar mest?

Någon Mats O är vi knappast då jag inte under några förutsättningar skulle skuldsätta mig i en nivå som inte kan hantera en 50 procentig börsnedgång och tvingas till tvångsförsäljningar för att täcka belåningen. Som private bankingkund i Avanza så betalar jag för närvarande en utlåningsränta på 1,70 procent och även om jag kastar pil (spelar dart?) på börslistorna så har jag svårt att hitta bolag med lägre direktavkastning än det förutsatt att jag håller mig till Large Cap.

För närvarande så har vi en skuldsättning på 2,6 procent av depåvärdet och jag kan nog säga att vi sover rätt gott om nätterna med det...

9 kommentarer:

  1. Jag tycker ändå att det är sunt att man tar sig en extra funderare innan man börjar låna till investeringar/spekulationer. Om man inte lånar så är det värsta man kan landa på noll. Om man lånar så kan man landa på minus. Minus är sämre än noll så man har försämrat sitt worst-case.

    Sedan kommer säkert en del reaktioner från att ni i familjen Chansar Mest jobbar i en annan skala än många andra. Som du säger så har du lånat 2,6%, vilket för en genomsnittlig person med 100 000 investerat skulle motsvara att låna 2 600 kronor för att köpa ett par aktier. Enkel matematik men jag tror att det visar rätt bra att ni trots allt inte är fartblinda galningar.

    Du skulle också kunnat jämföra med folk som investerar istället för att amortera på huset. Det är ekvivalent med att låna på huset för att investera i aktier och det är *många* som gör så.

    Jag började själv tänka på krediter efter att den där "superbilligt under 1-2 timmar"-rean hände i måndags. Det skulle i så fall vara för att kunna agera snabbt trots att mina reserver tar ett par dagar att skaka fram. Å andra sidan märkte jag det ändå inte förrän efteråt. Och jag gillar inte lån. Så det så!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Daniel för ditt inspel.

      Som du säkert är väl medveten om så uppskattar enormt dina begåvade funderingar och kommentarer.

      Jag instämmer med dig och jag har eventuellt uttryckt mig lite klantigt i mitt inlägg.
      Självklart så bör/ska man ta sig en rejäl funderare innan man ger sig på belåning eller andra typer av produkter som ger hävstång. Går det illa så går det illa i kubik.

      När jag diskuterar belåning med Fru Chansar mest så pratar vi alltid i procent och inte i reda pengar.
      Vi är så väl medvetna om att nuvarande depåvärde kan halveras på 6-12 månaders sikt och det är något man måste vara medveten om. Jag tycker nog att vi är relativt sansade av oss och vi kommer att bromsa i god tid så vi inte kommer att riskera att bli överbelånade.

      Japp! Att investera på börsen samtidigt som man har bostadslån är faktiskt samma sak - lån som lån. Men tyvärr så fick jag nog i mig ett glas vin för mycket så jag bommade det när jag väl skulle sätta tankarna på pränt..

      Helt ok att ogilla lån - men det är inte så förbaskat kul att vara skuldfri heller. Been there, done that, got the T-shirt. Svenska staten subventionerar låntagande så varför inte utnyttja det?

      Ha en grymt bra helg
      //Cm

      Radera
    2. @Daniel; ang "jag gillar inte lån", hela världsekonomin bygger på lån. Den enes kredit den andres debit :)

      Radera
  2. själv sparar jag 16.000kr i månaden och amorterar på mitt bolån med 1500 i månaden. Funderar på att minska till 500kr i månaden vid slutet av året för att kunna spara den 1000 lappen på börsen istället.

    skulle räntan höjas senare så kommer jag förmodligen höja amorteringen igen, det gäller att placera pengarna där det gör mest nytta.

    Trevlig helg! CM

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din kommentar zacapas!

      Då vi får dra av 30% av räntekostnaderna så tycker jag inte att det är helt aptitligt att amortera i nuvarande ränteläge. Jag tycker att du gör helt rätt. Om du dessutom månadssparar så sänker du risken ytterligare. Och om du någon gång skulle ändra dig så är det bara till att höja amorteringsbeloppet igen :-)

      Ha en fortsatt bra helg!

      Mvh//Cm

      Radera
  3. Med zacapas kommentar så blev det här inlägget en blandning av närstående frågor.

    1) Belåning. Funkar för mig. Även om jag hellre köper produkter där bankerna lånar då de ofta har bättre ränta än jag får, så som UBS Etracsfonder.

    2) Tidpunkt för att agera med belåning. Jag tycker det är ett bra tillfälle att minska belåningen hårt. Inte för att räntan är hög utan för att börskurserna är höga.

    Sedan tycker jag att det är lite kul med uttrycket "sällan har någon gått i konkurs för att de amorterat".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Tompa

      Naturligtvis så finns det inget säkrare placeringsalternativ än att amortera och där är vi helt ense.
      Men i rådande ränteläge så är det sannolikt inte det mest lönsamma alternativet...

      Naturligtvis är tidpunkten att vara belånad en faktor man måste ta hänsyn till och det är även orsaken till att jag i år varit obelånad fram tills nu.

      Även om jag är fullt medveten om att det var billigare vid årsskiftet så tycker i alla jag att det är ganska attraktivt att investera när vi är drygt 10% lägre än för en månad sedan. Naturligtvis kan det fortsätta ned i källaren men då uppkommer ytterlige köptillfällen längs vägen.

      Trevlig helg,
      //Cm

      Radera
  4. Lån som lån. Totala belåningen i förhållande till 1) kassaflöde och 2) likvida tillgångar (typiskt sett inte bostaden) måste vara det som är relevant. Det räcker inte att du accepterar att bo under en bro (banken o SKV har synpunkter på att sakna en folkbokföringsadress.
    Dock hade Mats O en stor fördel (allt annat lika). Små skulder är ditt problem, stora skulder är borgenärernas problem. Sen förespråkar jag inte att låna mer än vad man klarar av. En väl tilltagen marginal torde vara att förespråka. 2,6% låter lågt.
    Subventionerade ränteavdrag i kombo med räntor på lån kring 1,5% och direktavkastningen på ca 6%. Förklara gärna för mig varför det är ekonomiskt rationellt att amortera på bostaden. Och nej kamrater. Jag sover inte bättre på natten med ingen kontra begränsad skuld. En ny kudde räcker gott.
    /miljonär i illikvida tillgångar o hårt skuldsatt men med fina balkonger i våningen

    SvaraRadera
  5. Halloj,
    som alltid läsvärt och klokt.

    Jag är kanske lite väl nördig men jag tycker familjeekonomin i huvudsak är som en bolagsekonomi. Med noll i belåning blir hävstången noll, lite högre avkastning på eget kapital än på totalt kapital kan man väl satsa på. Som anonym konstaterar kassaflöde och tillgångar avgör lämplig lånenivå.

    Den andra aspekten, som främst vi bolånetorskar kanske ska tänka på, är riskspridningen. Vår tillgångssida är 75 procent huset och resten (mest) aktier). Om vi amorterade och sålde aktierna skulle vi ligga 100 procent exponerade mot Stockholms fastighetsmarknad. :)

    SvaraRadera