Folkaktier

För en vecka sedan så skrev jag ett inlägg om vår strategi vid investeringar på börsen, eller rättare sagt vår avsaknad av en strategi. Vi har väl ett par förhållningsregler vi brukar förhålla oss till och en av dem är att primärt endast investera i stora, lite trötta och väletablerade bolag.

Orsaken är att vi inbillar oss att den typen av bolag är lite mer trögrörliga och det passar oss som utdelningsinvesterare rätt bra. Visst, vi kommer aldrig få vara med om en kursresa à la Fingerprint men vi minimerar även risken för att få in ett bolag som PA Resources i depån.

Och med facit i hand så brukar vi av någon anledning alltid bränna oss rätt rejält vid de få tillfällen jag spekulerar i lite mindre bolag - jag kan fortfarande få mardrömmar om TurnIT och Cybercom.

Nu är det ju så att det inte har varit speciellt listigt att efterleva våra förhållningsregler i år.

"Folkaktierna", dvs. de bolag som har fler än 100 000 enskilda aktieägare har haft en katastrofal utveckling i år och 9 av 13 har en negativ utveckling och 12 av 13 har utvecklats sämre än index.

Det är inte bara i familjen Chansar mest de s.k. storbankerna utgör en stor del av portföljen utan samtliga kvalificerar sig som "folkaktier". I år har samtliga gått sämre än index med SEB i botten som tappat 12 procent i år.

Portföljens utveckling har inte varit så spännande i år även om vi räknar bort Handelsbanken som inte justerats efter split och de aktier, J&J, PG och WMT, som vi inte ägt under hela året.

Det är kanske dags att omvärdera förhållningsreglerna en smula - mellanstora bolag har haft en fantastisk utveckling i år. Håller man sig borta från smålistorna så kan man säkert hitta intressanta bolag med låg risk...