29 maj 2015

Den sjuka bostadsmarknaden

Att bostadsmarknaden i Sverige och i synnerhet i storstäderna är fullständigt galen kan väl knappast ha undgått någon.

Och det är inte endast bostadsbristen och de låga räntorna som eldar på bostadspriserna - mäklarna drar tydligen sitt strå till stacken. Aftonbladet har i förra veckan kört en artikelserie om oärliga fastighetsmäklare som fejkar bud för att trissa priserna ytterligare.


Jag är inte speciellt förvånad även om jag trodde att problemet hade minskat något då man som köpare och säljare kan begära ut listan över budgivarna.

Lika illa tycker jag att det är med "acceptanspris" som infördes för att stävja problemet med lockpriser. Har det hjälpt? Nä, inte ett dugg...
Ett flertal bekanta har i närtid både köpt och sålt bostäder och jag kan konstatera att det är "acceptpris" plus 25% som verkar vara trenden.

Behöver då bostadsmarknaden fungera så här illa med lockpriser och fejkade budgivningar?

Nej, inte alls. I Frankrike, ett land där familjen Chansar mest allt som oftast tar sig för pannan över den omständliga byråkratin. e-tjänster existerar knappast (förutom för betalning av fortkörningsböter där man faktiskt får rabatt på boten om man betalar inom 45 dagar) och det är traditionell postgång som gäller i stor utsträckning. Mycket är extremt omständligt i Frankrike men är det något som fungerar så är det faktiskt bostadsmarknaden.

Ett acceptanspris är precis vad som avses. Är man villig att betala det pris säljaren begär så är bostaden din. Ibland så är det möjligt att pruta några procent nedåt på priset men några parallella budgivningar med bud från flera samtidiga spekulanter är mycket ovanligt.

Varför ska det vara så svårt att sätta ut bostaden till sitt riktiga värde och den första köparen som lägger ett bud på acceptanspriset får bostaden?

Det fungerar ju uppenbarligen i andra länder...

4 kommentarer:

  1. Hur ser regleringen ut på bostadsmarknaden där tänker jag då?

    Jag tänker att om man precis där som här får lägga ut den till lockpris för att öka intresset och trissa upp priset så borde de ju göra det? Både för att mäklaren vill tjäna mer pengar och säljaren vill få så mycket pengar som möjligt för sin bostad. Är bostadsförsäljning där på exakt samma villkor som i Sverige så är ju detta en fantastiskt intressant sak att gräva djupare i!

    SvaraRadera
  2. Likadant verkar det vara i England, betalar man priset som står i annonsen så får man lägenheten och jämför man med London så kan folk i Stockholm inte prata om bostadsbrist och att det är unikt svårt att få någonstans att bo.

    Jag är verkligen inte förtjust i bostadsmarknaden i Sverige av så många olika skäl, men jag förstår att det är svårt för folk att undvika att spela spelet. Det gäller bara att inte bli sittande med Svarte Petter när musiken tystnar (varsågod att blanda lite fler metaforer).

    Jag har en bekant som fick 15% över utropspris som drog tillbaka försäljningen för att han utgått från att det skulle bli mycket mer. Han må ha rätt i det, men det är ett skumt system där folk till och med kan vinna budgivningar högt över utgångspriset och ändå inte få lägenheten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan möjligtvis bli ett scenario där fastighetsbranschen kraschar, kreditförlusterna skenar hos banker och finansinstitut, massor av människor runt om i landet, i främst storstadsregionerna, som får se sina hus tvångsförsäljas och gå i personlig konkurs med skulder som knappt går att betala igen inom överskådlig tid.

      I det läget kan det kännas rätt skönt att man inte lät sig dras med i budhysterin som tyvär blivit mer regel än undantag senaste åren...

      Samtidigt kan det också innebära fyndpriset på fastigheter, som en och annan lär utnyttja, på samma sätt som sådana lägen utnyttjats tidigare.

      Radera
  3. Det är vad som skulle hända om staten lät allt gå på som det gör nu men hela landet, oskyldiga som dåraktiga, skulle drabbas hårt så jag tror regeringen (oavsett färg) skulle göra mycket för att lindra smällen även om det innebär att de som stått bredvid och varnat får betala för de som bara var tvungna att bjuda en miljon extra på den där lägenheten.

    Min visst vore det trevligt med löjligt billiga bostäder som i början av 1990-talet. Jag vet en som först såldes för 1 krona och sedan för 25000 kronor och som nu är värd (rimligt) flera hundratusen.

    SvaraRadera